meli.

imorgon kommer sockersötaunderbaravackra
Emelie.

Hon tar med sig solen hoppas jag,
för grillfest i regn är inte så rockigt om ja ska vara ärlig.

Igår fick jag besök av drewidrewidrew- andré.
Vi gick till maxi och köpte lite skitsaker till sara.
Självklart regnade det.

Bra kille det där,



Jag längtar så tills imorgon,
13:25  står vi där igen
med en vecka av
leenden på läpparna,
lyckorus
glädje
vänskap
och allt det där
underbara
framför oss





Nu ska jag klippa. (;


ångest igen , hej!

jag kanske är barnslig.
jag vet inte riktigt, jag är säkert nåt sånt.
men det gör faktiskt hemskt ont.
Egentligen borde det inte göra såhär ont längre
jag borde vara härdad. Mest av allt borde jag förstå hur det
kommer sluta.
Varför begriper jag bara inte ?
och jag förklarar och han förstår inte.
men det spelar ju ingen roll.
det är inte så att jag vill ha honom. ännu en gång.

jag vill bara vara lite viktig, för han är en av mina viktiga,
möjligtvis inte den viktigaste
men , jag vill vara viktig?
en i raden.
det spelar ingen roll om ni inte förstår.
det är kanske inte ens meningen


allt är så konstigt och en dag trodde jag att livet var lite enklare,
iallafall lite förståeligt.
och nu känns det bara.. onödigt.
jävla skit.
Emellanåt misstar man sig och emellanåt antar
man att man har misstagit sig men har helt rätt. Man har misstagit sig.
man har förväntat sig saker, varit övertygad
om att nu, den här gången
gäller det.
och jag kan ingenting, jag vet inte alls, men jag fortsätter ändå,
och jag mest förväntar mig saker. hela jävla tiden.
och sen tror jag att Hej! nu går det ju faktiskt äntligen som det ska!

men sen efter en underbar stund, när allt är så bra som det bara går att bli,
då rasar allt igen och man tappar bort sig i det man trodde var rätt.

nejfy.

hej.
jag orkar inte mer.
jag gör inte det.
jag
orkar
inte
mer.
Jag brukar inte skriva såhär, men jag menar det verkligen
nu.

Vad gör man när hela världen håller på att rasa och man inte
är
tillräckligt stark för att orka
längre ?
Hur tröstar man en mamma som säger att hon snart tar sitt liv ?
Hur får man henne att förstå
att
jag
är
minst lika
svag, ( utan att låta kall )
För jag har också tappat alla orden och har
sådär ångest.
överallt ångest.
Hur finns man där när hon inte vill att
man ska
finnas trösta hjälpa ?




fan.i.jävla.helvetes.piss.

Det.suger.så.hårt

jag är så förvirrad. och jag vill INTE vara förvirrad. Inte för att det är ovanligt att jag är, men snälla någon, jag orkar inte vara förvirrad. Allt blir så fel och ja får för mig saker,

tänker onödiga saker och

är fel.


och allting romantiseras i mina tankar så jag vet inte vad som är på riktigt längre.

Jag vet inte om ja ska gråta eller skratta,

Vet inte om han finns eller om ja bara drömmer och

Hoppas att han ska vara så som jag tror att han kanske

Borde vara

För mig

 

och jag vill kanske hålla honom i handen och han kanske vill hålla i min (jag vet inte, för hur skulle jag kunna veta det?

Jag menar,

Jag kom ju fram till att jag inte känner honom ?

Eller ja, att jag bara känner honom ibland

Och det där med att hålla handen är inte ett sånt tillfälle där

Jag vet va han skulle kunna tänka).

Men jag vill vara stormande kär i honom och det är jag inte. Jag har nästan gett upp den drömmen.  Dessutom är jag dum och han kan få vem han vill.

Och typ, överallt på alla gator så går alla dessa söta pojkar omkring utan att veta om att dom är värda en gloria för deras glans.
Jag tänker att jag skulle nog aldrig kunna offra alla dom för en enda. En. enda.
Nej!
och det säger ju bara hur mycket jag alltid kommer att vara singel.

och om nu prinsen skulle komma
Då ska han bara stå där bredvid sin vita häst, cykel eller vad han nu väljer
och man ska bara titta på varandra och förstå precis allt
vad den andra tänker
känner
vill
och veta allt om den andres andning,
sen ska man kasta sig i varandras armar och älska förevigt.

men så är inte livet.

och. det. suger. så. hårt.


..

shit alltså. Jag måste fan ta tag i grejer snart.
det kanske helt enkelt är så bara att jag är helt kärleksbesatt och får för mig en massa skit. Att det varit så ett bra tag nu ? Att jag tror gott om dig för minsta lilla sak du säger eller gör ?
 
jag känner mig som en fånig liten jävla fjårtis med hjärtan dunkande för någon man bara kan få ibland.Dom där kvällarna, nätterna & morgnarna  som man duger.

jag vet exakt vad han gör i denna sekund men jag kan inte vara där.
Fast egentligen, vadå?
Jag vill inte heller (jag bestämde mig ju för att jag inte vill längre)
Jag känner inte honom.

Jag känner inte honom.

(Jag känner honom ibland?)
Jag känner inte honom.
inpräglat.
nu väntar vi till någon annan dag, kanske nästa vecka.
shit. jag är helt stört tragisk.
men. alltså.
jag tycker inte om honom. Inte alltid.
jag har bara lite problem med att släppa taget om någon som fått mig att falla så jävla hårt.
Förstår du vad jag menar?
alltså. det är ju alltid bra med närhet. även om det bara är för stunden.
men det är ju rätt mysigt att få hålla någon i handen också. sådär när man går genom stan.
men jag vill ju inte ha någon pojkvän. Jag tycker inte om sånt. Eller hur ?
För då måste man bli jättejättekär och det blir jag aldrig.
då är de antingen bögar eller bor far away.
aja,
glöm det hela. för det var nog inget.
det var inget.
gårdagen finns inte.
Han kommer säkert inte ens höra av sig igen,han vet nog inte vad han betyder
men han är ju så bra.

Erika.

Erika, bruden besökte mig jämt och det var chill som fan. Saknat henne.

Jag satt och målade så ringer det och åh så glad jag blev när jag såg vem det var.
Det var Erika, hon hade en förvirrad dam bredvid sig som inte kunde hitta hem.
Så Erika ville att jag skulle komma och hjälpa till att leta efter den förvirrade damens hus.
Klart man hjälper en förvirrad dam liksom.  
Det visade sig att hon bodde på gatan under min.
Aldrig sett henne förut men hennes barn brukade tydligen åka skidor utanför när dom var små. Hm. 
Sen när vi följt henne hem så gick vi hem till mig och pratade om allt och ingenting.
Det var behövligt.
inte träffat henne sen efter deras spelning på Arvikafestivalen, där dom för övrigt rockade röv.
Hon berättade även massa smaskiga detaljer om när hon festade med melody club (Igen).


Erika och Antonia kommer också på onsdag . Pahrtey. 

Fast jag träffar ju henne innan nu på lördag på skutberget.
Jag hatar att vi inte ses lika ofta som vi gjorde ett tag. Att vi inte är lika nära.   


Jag har kommit på vad jag ska ge Sara,
18 olika sorters te. ( Finns det så många fresten? )  


På lördag åker mor och far till Polen på golfresa med sina kära vänner Annicka och Peter.
Det ska bli så fruktansvärt skönt att va ifrån dom ett tag.
Vi börjar gå varandra lite på nerverna nu när alla är hemma om dagarna.
När dom är borta tänkte iaf jag och emelie ha nåt. Typ ferre.
och dom som kommer är iaf;
Emelie, Emelie , Elin, Larsson + vän, André , Åsa, Robin, Mathias, Therese , Erika och Antonia.
Det blir nog chiiiiill.             Grill 'n chill at my place ; ) 


Puss och kram, skumbanan ?


Nuet.

Jag borde vara där,
där du är nu faktiskt
Så skulle det vara
(nununu jag vill vara där)

Med din famn runt min alldeles för ofta frusna kropp,
hur värmen kommer och hur du
andas kärlek över hela mig.
oavsett plats vore det nog trångt för oss, för du vet ju själv att närhet
är
bra
närhet är så bra.
och du vet att
vi kan viska hemligheter hela natten

Kanske några om hur dina ansiktsdrag förtrollar mig
och hur jag faller sådär handlöst
varje gång du ler mot mig

För att inte tala om varje gång du rör vid mig.
(jag faller jag faller jag faller omochomigen )
Då när du stryker dina fingrar över min hud,
när vi darrar av nervositet
och de skakande läpparna sökandes efter dig och smaken av lycka.
allt du rör, allt du gör och hur du känns.
Förverkligade drömmar

du kan låta mig berätta saningar om allt vad du betyder för mig
med ena handen över ditt hjärta
och andra i din nacke,

och ett känslorus av en annan värld.
Hur nuet blir en evighet av värme, närhet
leenden och lycka.

Vi behöver inte tänka på några konsekvenser eller morgondagen.

För vi borde leva nu,

över och emot varandra.

För varandra.



Jag saknar dig. Och på samma gång vill jag verkligen inte sakna dig.
För du är bara bra när vi ses, då är du bäst. Men ja, Jag ska sluta tjata om dig:)
Fårse vad man gör av dagen, jag borde träffa någon och typ ta igen lite tid.
Och hej, på lördag kommer äntligen älskade Emelie, hela vägen från göteborg.
Den bästa tjejen som finns.
Hon stannar några dagar och dagen hon kommer ska vi dricka vin på bryggan vid gubbholmen, om vi får skjuss av någon snäll fordonkille vill säga :)
För innan så ska vi till skutberget och hälsa på Sara som fyller år. Hon har grillfest för nåra i hennes klass och sen från den klassen vi gick. Bara brudar - girl power till och med. Vi hinner inte direkt båda två om vi inte får någon att köra oss, för det är faktiskt jättelångt.
På onsdag ska vi ha barty
- Jag vill också på barty
- Menar du party?
- JA, ja sa ju det. barty.

wo. Jag är mer pepp igen fan och det känns helt braaaaaigt.
Den stora frågan är bara hur vi ska fixa allt tills dess. Hoppas våra dealers inte har sommarlov :)

Kul att alla bor minst 8 mil härifrån och att karlstad suger så jävla hårt. Och hej ja måste hitta en praktikplats i den här jävla skitstaden. Hade jag gått på en annan (rikare då alltså) så hade säkert skolan hjälp till och gett mig bidrag så att ja kunde få flytta till Göteborg och ha min praktik där som är två dagar i veckan. MEN NEJ:
alla älskar vi Nobel.


Sommar.

Idag är en sån där typisk sommardag för mig.
Allt känns så konstigt och inte på riktigt.

Jag blir verkligen en helt annan person på sommaren, en mycket tråkigare person och jag blir nästan isolerad från allt som alltid sker på hösten, vintern och våren. Från minsta småsak
till det bästa eller värsta som skulle kunna hända.
Från alla som ja umgås så ofta med, från allt jag gör.
Fast jag tar upp gamla hobbys.
För några dagar en började jag att måla igen. eller teckna kanske man säger. vad vet jag.
Jag har iallafall målat klart fem blyertsteckningar nu.
Hade det varit höst eller vinter hade jag säkert velat, men inte hunnit måla över huvetaget.
Våren ska vi inte ens tala om, april gör för ont.

Det skulle ju vara din och min
ömhet. våran vägran till att
leva efter deras regler
vårat krig , våra böner om bättre
våra tunga trappsteg
salta ögonvrår
våran ilska
orättvisa
lycka
våran kärlek

Och jag tänker alltid lite mer på dig på sommaren och nej, egentligen vill jag inte tänka på vad som alltid händer men jag kan inte låta bli, för alltid när vi ses så glöms det bort och allt blir så jävla underbart.


Och förlåt mig för att jag inte vill. Men jag kan inte hjälpa att jag inte kan komma nära någon när det blir för verkligt. Jag tycker om dig på hur många olika sätt som helst.
Men du måste förstå
att
ingen kommer någonsin få mig att bli kär.
Det är inte värt det här.
Såra är inte min grej ;O


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0