Howsoonisnow

shit alltså. Jag måste fan ta tag i grejer snart.
det kanske helt enkelt är så bara att jag är helt kärleksbesatt och får för mig en massa skit. Att det varit så ett bra tag nu ? Att jag tror gott om dig för minsta lilla sak du säger eller gör ?
 
jag känner mig som en fånig liten jävla fjårtis med hjärtan dunkande för någon man bara kan få ibland.Dom där kvällarna, nätterna & morgnarna  som man duger.

jag vet exakt vad han gör i denna sekund men jag kan inte vara där.
Fast egentligen, vadå?
Jag vill inte heller (jag bestämde mig ju för att jag inte vill längre)
Jag känner inte honom.

Jag känner inte honom.

(Jag känner honom ibland?)
Jag känner inte honom.
inpräglat.
nu väntar vi till någon annan dag, kanske nästa vecka.
shit. jag är helt stört tragisk.
men. alltså.
jag tycker inte om honom. Inte alltid.
jag har bara lite problem med att släppa taget om någon som fått mig att falla så jävla hårt.
Förstår du vad jag menar?
alltså. det är ju alltid bra med närhet. även om det bara är för stunden.
men det är ju rätt mysigt att få hålla någon i handen också. sådär när man går genom stan.
men jag vill ju inte ha någon pojkvän. Jag tycker inte om sånt. Eller hur ?
För då måste man bli jättejättekär och det blir jag aldrig.
då är de antingen bögar eller bor far away.
aja,
glöm det hela. för det var nog inget.
det var inget.
gårdagen finns inte.
Han kommer säkert inte ens höra av sig igen,han vet nog inte vad han betyder
men han är ju så bra.