Howsoonisnow

Snart.
Snart ska jag faktiskt ta tag i det här såkallade livet. Mitt liv.
Jag är en fail, och jag kan inte fortsätta såhär. Och jag har redan skrivit det för många gånger.

Det är som om jag inte bryr mig. Och jag börjar bli lite rädd.

Veckorna går så fort, tre dagar i skolan, två på salong. Och sen helgerna som går alldeles för fort.
Under helgerna finns det plats för så mycket, egentligen.
om man bara skulle ta och börja med att använda tiden rätt.
Jag dricker vin, dansar och pussar pojkar under dom dimmiga kvällar och nätterna.
Försöker att inte tänka,bry mig alls och jag strunar i allt allvar som jag har framför mig. bara för en stund.
Glömmer. (Och egentligen älskar jag nog det)
På lördag ska jag ut med mina fina igen. Vi glömmer allt för en stund och bryr oss endast om varandra och oss själva.


Jag ångrar alltid allt. Jag ångrar att jag träffade dig, dig och dig.
Jag är dubbel och fel, varm och likgiltig. .
Jag har inget helt men jag har flera litegrann.
Men jag ska slänga bort alla hjärtan, jag ska slänga bort allt.
Jag ska länga bort den delen av mig själv.
Såra mig. Håna mig. Döda mig. Och sen kan jag låtsats säga något om
vad du är och betyder för mig. 



Han satte fingret under min haka.
Lyfte min blick
kysste mig generad och innan han gick  frågade han hur jag mådde
som han alltid gör

bitterljuvt;
det är så han smakar
och vi kanske syns någon gång igen. vem vet.