absolut inte

Om några månader kanske jag inte känner den där gnagande saknaden efter hans närhet.

men jag
vill inte sluta sakna. för det är då jag har glömt?

rör vid mig på det sättet
få mig att rysa av välbehag vid varje liten stöt,
varje andetag, varje hjärtslag.

inom mig känner jag hans läppar,
varma, glödande, röda
känner hur de vandrar längs min ryggrad
han var min ryggrad
res mig upp, hjälp mig, håll om mig

jag saknade hans händer mot min hud inatt

image19


















Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0