lura mig? Nejnej, vad folk än säger.
Alltså.
Nu har han lämnat mig.
Det gör så ont att jag inte kommer få ha honom
i min närhet
igen.
Även om vänner varnar mig och avråder mig från honom,
så har det alltid varit han.
iaf dom senaste två åren. Jag trodde aldrig att jag ens skulle få spendera minuter med honom,
men han har gett mig så mycket, alla kvällar i april, alla nätter i maj.
Alla nätter i november.
Jag har nog fyllt en helt dagbok om bara hans ögon.
Visst, jag har varit dum och full och gjort onödiga saker.
Men det är alltid honom jag vill vakna upp med
allt påminner om honom,
snart är det 27:e december,
natten då jag räknade hans ögonfransar för första gången.
Jag vill bara bort härifrån, lämna stan, vad som helst
bara jag slipper se alla platser , saker och människor som påminner om honom
Det gör ont, F.
Du var så mycket.
