i'ts still a little bit of your taste in my mouth
Och imorse när jag vaknade hade jag hans kropp tätt emot min.
Jag som hade lovat mig själv att aldrig mer. Att han inte är värd det.
Efter en utekväll med världens finaste , Emelie, som var välbehövlig slutade jag ändå hos honom.
Skickade ett sms till pappa där det stog saker jag skulle skicka till honom. Lite värre idag,
Men eftersom jag är tjejen med bortförklaringarna så fick jag dra ihop någon historia.
Synd om honom som gick upp och väntade i timmar på mig med jackan på. Förlåt.
Nu sitter jag här med en rejäl kopparslagare och försöker ta mig till duschen. Försöker finna ork.
Och på tal om ingenting så är det väldigt vad folk ”ser” mig överallt?
”Min kompis såg dig…” osv. I Göteborg, på Arvika och typ runt om.
Lite läskigt sådär.
Mest av allt vill jag nog tillbaka till honom just nu. Svårt att gå imorse. Det tog emot.
Även om jag vet hur allt blir nu.
Idiot. Jag.
Imorgon eller idag ses vi och dricker kaffe och så kan jag röka lite och så pratar vi och finns lite. Jag saknar dig.
Hej, jag snubblade in på din blogg av en händelse, du har nämligen redan hunnit ta adressen jag ville döpa min blogg till :)
Ville bara säga att du är ung och har alla möjligheter. Låt dig inte tryckas ner av någon, det är ingen värd. Ha det bra, jag tror på dig!
