Howsoonisnow

Förra lördagen. Åh gud, så kul vi hade damer och herrar.

Det var nog den bästa kvällen på väldigt länge som visserligen slutade hos någon annan än vad det var tänkt.

Men det var fint. Han fick mig att glömma  F och han.var. fin.

Nog om det kanske, men jag måste nog tillägga att vi måste dansa vilt om man kollar på mina sjuka sår jag har över benet?

"Fylla och fight, Säffle by night.."

Jag saknar alla ypperliga citat man alltid hörde förut när man umgicks med de finaste som finns, nästan varje dag. <3

"Med varje andetag, en dag står vi där. Hand i hand. Du och jag."

Minns du ens?

jag orkar inte fråga varför ditt hjärta inte bryr sig längre.

(du dansade mig vilsen
och nu kan liksom
inte mina händer
hitta rätt)

Undrar om du minns hur jag darrade av lycka för att dina läppar mötte mina?
då allt som fanns var vi.

det handlar om att riva upp hjärtat en gång till

för det är precis vad jag gör, gång på gång.

Gråtandes, skrattandes, saknandes, hatandes och älskandes.

det låter nästan melodramatiskt
i alla fall nu, sådär efteråt.

men någonstans emellan virkade tröjor
stora knappar och massa halsband
vill jag ha tillbaka det.


Det var lite lättare att leva med dina andetag i nacken. Alla gånger.
Jag vet mycket väl att vi måste gå vidare.
Imorgon är jag glömd.